Vi erbjuder för tillfället fyra standardmallar som beskrivs på denna sida. Verktyget är flexibelt och mallarna anpassas efter verksamheternas specifika uppdrag, förutsättningar och målsättning. Mallarna bygger på lång erfarenhet av folkhälsoarbete med den teoretiska grunden i Social Cognitive Theory (SCT). Tillsammans med gedigen ämneskunskap, väldefinierade begrepp och uppföljningsbara resultat ger det trygghet för deltagare och beslutsfattare.
Mallar
Formulär 1 är vår enklaste mall. Denna mall underlättar för en kortare redogörelse och kritisk reflektion. Social Cognitiv Theory (SCT) ingår inte i denna mall. Formulär 2 är en enkel mall utvecklad tillsammans med Folktandvården, vilket syns i svarsexempel. Denna mall lägger fokus på metod, kritisk reflektion och delaktighet. Social Cognitiv Theory (SCT) ingår inte i denna mall. Formulär 3 är en mall för återkommande verksamhet så som kurser, mötesplatser, träffpunkter eller hälsotek. Formulär 4 är vår mest utförliga mall och som lägger fokus på SCT, hur det tillämpas och vilket utfall det gett. I denna mall förväntas även en djupare kritisk reflektion.
Varför använder vi en teori för vårt hälsofrämjande arbete? Är det inte bara onödigt krångligt?
Vi vill kunna förklara vad vi gör och varför. Samhället/företaget investerar medel i vårt arbete och vi behöver kunna redovisa det så tydligt som möjligt. Det är svårt att mäta direkt hur arbetet påverkar människors hälsa. Genom att använda begrepp och strategier som har visat sig fungera, och som också andra använder, kan vi vässa vårt arbete hela tiden så att det kan bidra så effektivt som möjligt till att utjämna hälsoklyftorna.
Vi måste kunna besvara frågan: ”På vilket sätt tror vi att det som vi planerar kommer att vara till nytta?”
För det behöver vi en teori.
Våra strategier enligt SCT är:
- Stärka individens tilltro till sin egen förmåga
- Stärka gruppens tilltro till sin egen förmåga
- Synliggöra positiva förebilder
- Påverka förväntningar på konsekvenser av medvetna val
- Synliggöra och använda möjligheter att påverka livsvillkor och omgivning
- Göra det lättare att leva hälsosamt
Kritisk reflektion
I antologin ”Jämlik vård, normmedvetna perspektiv” (E D Lyckhage, G Lyckhage, E Tengelin. Studentlitteratur) pekar man på regelbundna gemensamma kritiska diskussioner som en nödvändig förutsättning för mer jämlik vård och bättre bemötande. Följande fem frågor kan ligga till grund för ett sådant samtal.
- Upplevde du svårigheter med att inkludera deltagaren utifrån språk, genus, funktionsvariation, nationell bakgrund eller annan faktor?
- Tyckte du att det verkade som om alla kände sig delaktiga?
- Kan du identifiera stereotyper i de exempel som du använde?
- Var det någon annan som bidrog till fördomar eller exkludering?
- Utvecklingsarbete i VGR skall genomsyras av jämställdhetsperspektivet. Upplevde du att detta var fallet under träffen?
Checklistan
Checklistan är ett stöd i verksamhetens utvecklingsarbete och bör vara väl förankrad i arbetsgruppen.
- Deltagarstyrning – hur säkras det? På vilken nivå i inflytandetrappan?
- Kompetenser – folkhälsovetare, kostkompetens, kompetens inom fysioterapi. Vilka behov finns och vilka kompetenser behöver knytas till?
- Långsiktighet – hur tänker beställare och beslutsfattare kring ert arbete/projekt?
- Normkritiskt tänkande – redskap från Kunskapscentrum för Jämlik vård
- Formulär – för formulering av syfte, kritisk reflektion, formativ och summativ utvärdering.
Kontakt
Moa Hallmyr, Folkhälsoplanerare Helhetsmetodiken Mobil: 070-561 24 30, moa.hallmyr.lewis@vgregion.se
